Service på svenska måste tryggas i social och hälsovårdsreformen

Modersmålet är viktigt!

I Finland finns det närmare 200 000 personer som har någon form av minnessjukdom och lika många till med kognitiv nedsättning, antalet har en stigande trend. Den svenskspråkiga befolkningens andel utgör 5,2% av Finlands befolkning enligt Statistikcentralens uppgifter senaste år. Antalet personer med svenska som modersmål, som har en minnessjukdom kan därmed uppskattas till ca 10 400 personer. En minnessjukdoms diagnos berör inte enbart personen, utan även personens familj och närstående.

Det är viktigt att trygga tjänster och service på det egna modersmålet – svenska, även då de nya välfärdsområdena förverkligas i och med social- och hälsovårdsreformen. Att få uttrycka sig på sitt eget modersmål är väsentligt för personer med kognitiva utmaningar, så som exempelvis vid minnessjukdom. Vid minnessjukdom förändras personens förmåga att kommunicera och uppfatta kommunikation. Förmågan att använda språk som inlärts senare i livet nedsätts. Att få använda och att få stöd samt service på sitt eget modersmål i alla skeden av sjukdomen är viktigt. Det egna språket är grunden för en fungerande interaktion – det är lättare att ge utlopp för känslor och upplevelser som sjukdomen medför på sitt eget modersmål. Då service och tjänster finns tillgängligt på det egna modersmålet, sänker det tröskeln att be om hjälp och ta del av samhället som en aktiv medborgare.

Vi aktörer inom tredje sektorn värnar om service och tjänster, inom en enhetlig vårdkedja för personer med minnessjukdom och deras närstående i Finland, på svenska!

Minnesförbundet rf; Sofie Klawér-Kallio
Österbottens Minneslots; Eeva Ehn
Nylands Minneslots; Vivane Azéma, Hanna Strandell
Helsingfors- och Östra Nylands Minneslots; Teija Mikkilä
Demensföreningen på Åland; Fia Hagelberg
Egentliga Finlands Minnesförening rf; Gerd Hakalax
Finlands minnesspecialister rf; Tom Anthoni
Röda Korset – Åbolands distrikt; Siw Karlsson
Folkhälsans förbund i Åboland; Eva Björkqvist